Språklig mångfald
Idag hade vi en föreläsning om språklig mångfald, första- respektive andraspråk och hur man lär sig nya språk. Det var himla intressant. Jag vill visa ett citat som jag tycker är så väldigt bra.
"Svenska talar jag med svensk röst, spänd och lite gäll. Min grekiska röst är djupare och rikare. Fortfarande efter 33 å i Sverige talar jag grekiska när jag blir arg. Inte därför att jag saknar svenska svordomar, men därför att jag på svenska inte förfogar över den röst som min grekiska ilska kräver." (Theodor Kallifatides, DN 1997-06-23)
Jag känner igen det där. Jag pratar engelska med invånarna min korridor varje dag, och även jag får en ljusare och högre röst när jag pratar engelska. Oftast flyter det på fint, jag behöver inte översätta mina svenska tankar till engelska i huvudet, utan jag tänker direkt på engelska.
Problemen kommer när jag behöver mer specifika ord. Nu när mitt badrum har renoverats har jag fått många frågor om hur det går. Då blir det jobbigt. Vad heter "handfat" på engelska? Hur säger jag att det bildades en "pöl" på golvet? Lösningen blir att prata runt ordet. Pölen beskriver jag som att vattnet samlas på ett ställe, och handfatet får bli "the place where I wash my hands".
Det är spännande det där med språk. Språket är så nära knutet till identiteten, hur vi uppfattar oss själva. Sättet som en människa pratar på säger så mycket om personligheten.
Kommentarer
Trackback
