Det var så fantastiskt gott och väldigt, väldigt trevligt.

Maria fick ett kort som talade om exakt hur bra vi tycker att hon är. Det var utformat som en såndär mina vänner-bok som man hade i mellanstadiet, frågorna var ganska kluriga och gav en del skratt när de lästes upp.

När vi var supermätta och nöjda gick vi hem till Karin igen och bara njöt av att vara på samma ställe (för första gången allihop samtidigt sedan i somras!). Sedan buntade vi ihop oss på de två sovplatser som fanns och låg där och pratade länge efter att lampan hade släckts.

En så fantastiskt skön och bra dag!