Såklart lyckades jag missa bussen hem från Linköping efter min körlektion idag. Det var en timme till nästa buss, kallt, regnigt och blåsigt, så jag gick in till Espresso House och beställde en chailatte att ta med.
Jag tog en klunk, kollade ut genom fönstret på alla människor, och slogs av en jättestark julkänsla! Fick en sån där "snart är det dags"-feeling för några veckor sedan när vi drack glögg i Repan, men det här kändes som att det skulle vara julafton imorgon allra minst!

Precis när jag kliver ut på gatan blir jag infångad av en dam med en svart mapp som frågar om hon får ställa några frågor till mig. Jag hade ju inget annat för mig så det gick jag med på. Hennes första fråga var hur ofta jag äter kaviar. "En gång om året kanske", svarade jag och hon såg lite stött ut. Senare visade sig att hon arbetade för Kalles kaviar.

När hon är klar med frågorna strosade jag vidare upp mot Filbytertorget, kollade i skyltfönstren och dricker min chailatte. Julkänslan blev bara starkare och jag går där och ler för mig själv. När jag är i höjd med Bodyshops nya lokal (föresten är det inte långt kvar till de öppnar igen. Hurra!) är det någon som säger "Är det kaffe?" högt precis bakom mig. Jag vänder mig om och ser en man i 60-årsåldern. Han har en skinnmössa på huvudet och är klädd i jeans. Jag har aldrig sett honom förut i hela mitt liv.
"Mmm?" säger jag (orka förklara för en 60 år gammal man vad en chailatte är). "Är det gott?" frågar han samtidigt som han går upp jämsides med mig. "Jadå, det är det!" svarar jag och börjar undra va det är för en människa. "Vad bra!" utbrister han och fortsätter förbi mig och försvinner bland de andra människorna. Kvar står jag som ett frågetecken.

Jag bestämmer för mig själv att det måste vara min julstämning som sprider sig till alla andra runt omkring mig och gör att två vilt främmande människor vill prata med mig på en och samma dag. Ska det va, så ska det va, tänker jag och drar igång O helga natt med Jussi Björling på ipoden.