Sista april
Jag började dagen traditionsenligt med champangefrukost hemma hos Viktor och Jessica. Här är vi klara med det, påväg ut och blickar förskräckt över Ekonomikumparken och dess hav av människor.
Vi flydde därifrån och satte oss istället i en park i Luthagen.
Det var galet skönt väder!
Plötsligt kom det fram två herrar till Viktor och sa att de skulle ha "gingersamtal".
Roligt!
Efter att ha intagit lunch gick vi in mot centrum för att lyssna på OD i universitetsparken.
Här kan ni beskåda Marcus, Universitetshuset i bakgrunden och en svullen fot i högläge i förgrunden.
Vems fot, undrar nu kanske nu? Min. Jag lyckades nämligen stuka den på vägen dit.
Här kan ni beskåda ett ansikte i smärta och ett försök att hålla skenet uppe.
OD var väldans bra i alla fall, som vanligt!
Dock gjorde en timmes stillasittande att min fot hann stelna till ordentligt och när det var dags att resa sig fick jag inse att jag inte kunde kalasa mer idag. Marcus och Anna förbarmade sig då över mig och erbjöd sällskap, mat, film och en lugn kväll hemma hos dem. Det gick ju inte att säga nej till, så det var bara att börja halta tillbaka till Lughagen.
På vägen passerade vi fina blommande körsbärsträd.
Jag försökte få en bra bild med dem i bakgrunden, det gick sådär...
Så blev min valborg. Inte helt som jag hade tänkt mig, men väldigt fin ändå!
"Fyrisån var fylld av bayerskt öl"...
...låter en textrad ur dryckesvisan Jag har aldrig var't på snusen (i alla fall om man befinner sig i Uppsala när man sjunger den). Bayerskt vet jag inte, men nog tusan ser vattnet i Fyrisån ut som Brooklyn lager.
Här har jag suttit några timmar idag och njutit av solen, dofterna, utsikten över VG och kastanjeträdens grönskande grenar.
Till sällskap hade jag Emelie...
...och Johanna en stund.
Så fruktansvärt himla härligt!
Att bringa ordning i kaoset
Härom dagen blickade jag ut över det hav av kläder som täckte mitt golv och tänkte att "nej, nu får det vara nog!". Sedan tänkte jag "jag borde städa". Sedan tänkte jag "men kläderna får ju inte plats i garderoben, hur ska det då gå till?". Sedan tänkte jag "jag får väl köpa en klädställning att ställa i rummet".
Så det gjorde jag.
Jag är nöjd, men det känns litegrann som att jag bor i en stor garderob. Visserligen gjorde det det förut också, om än en extremt stökig sådan.
Så ja, definitivt en förbättring.
En videoblogg inspelad igår
En spontanresa till Västerås
Igår satt jag på mitt rum i Uppsala, hade inga planer inför dagen och kände ett stort behov av mänsklig kontakt. Jag ringde till Karin för att prata lite, och hon berättade att hon var i Västerås hos Anna och Ludvig. "Kan inte du komma också?" frågade hon, och i bakgrunden hörde jag Annas "kom hit Elin!". Genast beställde jag en tågbiljett, packade en väska och gav mig iväg!
Åh, så himla härligt det var! Vi lagade galet god vegetarisk lasange och en blåbärspaj, satt och pratade länge, tittade på Annas favoritavsnitt av Gilmore girls och sov ganska tidigt.
I morse åt vi en riktig långfrukost, gick sedan en promenad...
... och hittade ett gäng andherrar att samtala med.
Nu är jag tillbaka i Uppsala och ska alldeles strax bege mig iväg för att repa med körens damer.
En så galet skön helg!
Nätverkskarta
På ett utav mina seminarier idag så har vi pratat om sociala nätverk och hur viktiga de kan vara för barns trygghet när något går snett. Det kan vara mor- eller farföräldrar, föräldrars vänner eller släktingar som hjälper till när barnet är litet, eller egna vänner och bekanta när barnet är äldre.
Vi talade även om nätverkskartor som visar en individs sociala nätverk, och olika sätt att utforma sådana. Våran seminarieledare gav oss i uppdrag att göra en nätverkskarta över oss själva, och att även placera in varandra i klassen på den.
Jag tyckte att det här var väldigt spännande, så jag satte mig med det direkt när jag kom hem.
OCH VARFÖR SKA DU TVUNGET VISA UPP DEN PÅ BLOGGEN ELIN, tänker ni kanske med versaler just nu. Jo, jag tänker att de allra flesta i min nätverkskarta är personer som på ett eller annat sätt har florerat på bloggen vid något tillfälle. Därför hoppas jag att den kan bringa någon slags ordning i flödet av alla namn som jag inte alltid förklarar så bra hur de hänger ihop.
Okej, såhär är den upplagd:
Röda linjer visar att personerna lever i ett parförhållande, gröna linjer visar ett första stegets släktskap (syskon/förälder-barn), gula visar flera stegs släktskap (Farföräldrar-barnbarn/kusiner) och de svarta linjerna visar vänskapsrelationer.
Den högra sidan är personer från Åtvidaberg, med min familj där uppe och mina närmaste vänner hemifrån där nere. Den vänstra sidan är personer i Uppsala, med kontakter jag fått via universitetet där uppe och kören där nere.
Jag kände att jag var tvungen att begränsa mig på flera sätt för att det inte skulle bli alltför stort. Exempelvis gick jag inte längre på familjegrenen än till mina syskon och deras familjer, likaså tog jag inte upp alla namn ur kören utan valde några som jag på ett eller annat sätt brukar träffa utanför reptid. Jag har inte gett mig in på att utvärdera graden av vänskap mellan de olika individerna, utan har haft lite olika kriterier inom de olika grupperna. Till exempel är ju alla i kören bekanta med varandra, så där har jag endast dragit streck mellan de som jag vet umgås utanför körens aktiviteter.
Jag vill bara påpeka att jag gjorde denna karta väldigt fort och inne i ett flow, så jag har säkerligen missat flera personer och flera samband mellan olika individer.
Det jag tyckte var häftigt var att medan jag arbetade med nätverkskartan kände jag en allt större känsla av tacksamhet. Tänk så många namn det blev, och att det skulle bli så väldigt många fler om jag fortsatte lägga till alla jag umgås med, bekanta, vänners vänner, kusiner osv.
Tänk så många fantastiska människor jag har lyckan att känna!
Videobloggin'
Det här är en videoblogg som jag spelade in igår, där jag är allmänt disträ, säger Stockholm när jag menar Linköping, skickar sms, springer iväg mitt i, berättar om min påsk och visar upp min nya balklänning.
Enjoy!
Sådär som det brukar va
Ni vet när man har en föreställning om en balklänning man vill ha och är beredd att leta upp den och då betala ungefär 2000 kronor för den? Men samtidigt är man lite rädd att den kanske inte ens existerar, för man har en så klar bild av exakt hur man vill att den ska se ut?
Och så strosar man in på H&M för att göra ett rutininköp av strumpbyxor OCH SÅ HÄNGER KLÄNNINGEN DÄR PÅ EN GALGE OCH KOSTAR 500 SPÄNN!?
NI VET?
Nej, inte jag heller.
Förrän idag!
ÅH, segerdansen!
Jag har länge haft en mapp på datorn där jag samlat alla bilder som jag har tyckt om. Det har varit bilder på hem, människor och kläder i en enda salig röra. Superbra att ta fram när jag vill ha inspiration! Det finns dock en nackdel, och det är att jag har förlorat bildkällorna på alla bilder. Ofta har jag alltså inte en aning om varifrån jag fått dem.
Nu har jag skaffat Pinterest där jag kan samla alla bilder jag tycker om online, och länkarna till källorna sparas automatiskt. Dessutom kan andra se vad jag tycker om.
Ännu så länge har jag bara hunnit börja med inredningsmappen, ni kan se den HÄR!
Om ni vill följa mig så är mitt användarnamn ElinNilsson.
Agnes ettårskalas
Jag kan inte förstå att det har gått ett helt år sedan Agnes kom till världen, men så är det! När man har sin ettårsdag på självaste påskafton så får man stå ut med att det delas ut påskpresenter hej vilt även till andra barn.
Men flest presenter fick Agnes såklart. De var lite knepiga att öppna så pappa fick rycka in.
Vissa hängde i soffan...
... medan andra hade kusinhäng på golvet.
Roligaste presenten var en alldeles egen fåtölj som gick utmärkt att bli studsad i!
Själv gav jag en dragdrake som var great sucess ända till Agnes lyfte upp den i snöret och den elake draken gjorde en pendelattack mot kinden.
Men det var ingenting som inte lite bus bakom soffan kunde kurera snabbt!
Brorsdöttrar och deras charm
Alltså åh, mitt hjärta smälter!
Alice och Molly ligger just nu nerbäddade i varsin säng hemma hos oss. Alice är inne på mitt rum och skulle ha sovit på våran extrasäng, men lyckades genom ren gosighet lägga beslag på min säng. Det enda för mig är att böja mig för hennes vilja och själv ta extrasängen.
Imorgon ska vi åka och fira Agnes som fyller ett år, vilket känns helt galet.
Bullar, blåsippor och bästisar
Igår kväll kom jag hem till Åtvidaberg på påsklov, och idag tog jag mina föräldrars bil, hämtade Anna och åkte ut till Karin i Björsäter.
Där möttes vi av bullbak och kramar.
Och så lagade vi soppa till lunch.
Sedan ville vi gå på promenad i solen, förbi ekhagar som alldeles snart är gröna igen.
Och där hittade vi blåsippor i backarna, som neg och sade att nu är det vår.
