Just nu
Hur ser du ut just nu?
Smutsigt hår, svarta favoritkjolen och bästa tröjan.
Vilken omslagsbild har du på facebook just nu?
Den här utsikten från Sacre Coeur:
Hur ser ditt skrivbord ut just nu?
Mamma, läroplanen för förskolan och en del skärmavbildningar.
Vad skulle du vilja ha just nu?
(bilden härifrån)
En videoblogg från Åtvid
Lite bilder att se på
Ganska ofta när jag är på en fest eller sammankomst händer det att har jag kameran med mig i väskan, men sedan aldrig tar fram den på grund av lathet/glömska/bekvämlighet/att jag har alldeles för trevligt. Vilken tur då att kören har en skicklig fotograf som fångar alla de där ögonblicken som jag själv missar. Dessutom fastnar även jag på bild ibland, vilket är svårt när man själv är den som fotograferar.
Nu ligger en hel drös med nya album uppe på facebook, och de är uppladdade så att alla med konto kan se dem.
Kanske minns ni att jag skrev om serenadkvällen, besöket från den lettiska kören DeCoro, höstbalen eller julfesten och lussegasquen förra året? Eller varför inte repet och föreningsmötet förra tisdagen? Man kan även slänga ett öga på det här albumet med blandade foton från diverse rep och sjungningar.
Mariafirande
Den 27 februari fyller Maria 23 år, men redan igår firade vi henne i Stockholm. Vi började med att ladda väskorna med smörgåsar, te och muffins, promenera till Humlegården och där äta vinterpickninck med tillhörande berätta-allt-som-hänt-på-alla-fronter-prat.
Sedan gick vi hem till Karin, vilade lite, gjorde oss i ordning och gav och sedan ut i ovädret för att gå till Tranan!
Det var så fantastiskt gott och väldigt, väldigt trevligt.
Maria fick ett kort som talade om exakt hur bra vi tycker att hon är. Det var utformat som en såndär mina vänner-bok som man hade i mellanstadiet, frågorna var ganska kluriga och gav en del skratt när de lästes upp.
När vi var supermätta och nöjda gick vi hem till Karin igen och bara njöt av att vara på samma ställe (för första gången allihop samtidigt sedan i somras!). Sedan buntade vi ihop oss på de två sovplatser som fanns och låg där och pratade länge efter att lampan hade släckts.
En så fantastiskt skön och bra dag!
Stardust
När kroppen känns skruttig, huvudet tungt, musklerna ömma, hostan gör sig ständigt påmind, näsan rinner och halsen är rosslig, då vill man bara leva på fruktsallad och glass med krossad choklad. Och så vill man ha en film om äventyr, kärlek, kamp mellan gott och ont, magi och människor som är menade att utföra storslagna ting.
Då ska man se på Stardust.
Om hjärtan och grapefrukt
Jag har storslagna planer för dagen!
Först ska jag äta en grapefrukt. Det har jag inte gjort sedan jag var 16 år och åkte på en bussresa till Rom. När vi stannade för att kvällsrasta fick alla andra korv med bröd som tillagades på ett stormkök. Det här måste ha varit i en tid pre-sojakorv, för jag fick en grapefrukt. Kommer inte riktigt ihåg hur den smakade, mer än att den var besk. Sedan började jag läsa olika mysbloggar, och där äter de hippa människorna grapefrukt till frukost. Den ska tydligen delas mitt itu, läggas i en blommig kopp och sedan ätas med sked.
När jag har provat detta storslagna ska jag gå på körrep, och på vägen dit ska jag posta ett viktigt brev. Efter repet kommer vi ha föreningsmöte och sedan fira valentindagen på den efterföljande föreningsmötesfesten som vi i klubbverket ordnar. Temat är motsatser, jag kommer ha med mig gröna äpplen i klyftor och försöka motivera på vilket sätt det är motsatsen till Alla hjärtans dag. Ska bli spännande att se hur det går.
Se där, alla mina dagsplaner i en enda bild!
Hoppas ni har en fin dag raringar, och att era hjärtan mår bra!
En söndagspromenad
Idag var tanken att jag skulle ha följt med Marcus och Anna för att åka långfärdsskridskor på Mälaren, men eftersom vi inte fick tag i någon bil blev det inte av. Istället packade vi matsäck och gick på långpromenad. Solen strålade, fåglarna kvittrade och luften var sådär härligt vinterfrisk. Vi följde Fyrisån norrut tills vi inte orkade mer, då satte vi oss och fikade och vände sedan hemåt igen.
Jag tyckte själv att jag hade slagit på stort med vantar, mössa, halsduk, raggsockor och långkalsonger under strumpbyxorna...
Sedan såg jag vad Marcus och Anna hade på sig och kände mig som en oerfaren stadsbo.
Men det gick ju fint ändå!
En videoblogg, hurra!
Ja, ljud och bild är osynkat till tusen, jag ber så mycket om ursäkt för det (igen). Jag tror att det är vid själva inspelningen det blir knasigt ibland, och det känns ju lite krystat att göra om hela grejen. Spontanitet liksom, hello!
Sånt man blir glad av
Sjunga med kören på reccemottagningen på VG, bli bjudna på öl efteråt och sitta tillsammans på övervåningen och spontansjunga i flera timmar. Sedan dansa yvigt i Stora salen ända tills musiken tystnar, gå ut och upptäcka att träden blivit superfrostiga och vackra under tiden.
Sedan hålla på och frysa till is i kylan men kunna njuta av vetskapen att sängen väntar bara en minuts promenad bort.
Sabinafika på café Linné
Ikväll har jag fikat med Sabina på café Linné, som är ett utav mina nya favorittillhåll. Innan har jag ju varit helt betagen av Storken, men jag måste säga att jag uppskattar Linné ännu mer. Det är inte lika belamrat och inte lika många människor i samma rum, vilket ger en lägre ljudnivå som gör det lättare att prata. Något mer som underlättar bra samtal är hur man har valt att möblera. Det är gott om soffor och fåtöljer som är placerade i grupper riktade mot varandra, och det gör att det känns som att sitta hemma i någons vardagsrum.
Här är jag och ett ansträngt leende...
...samt dito med stängd mun.
Sabina fick jag inte fotografera idag, men ni kan få se platsen hon satt på och föreställa er henne där. Hon hade håret uppsatt i tofs, om det underlättar visualiseringen.
Som pricken över i har de kristallkronor i taket! Halleluljah!
Café Linné hittar ni på Svartbäcksgatan, mitt emot Linnéträdgården. (Samt precis bredvid café Linnéhörnan. Mmm, kreativiteten på topp!)
Tack
Jag vill bara att ni ska veta att jag verkligen uppskattar att ni fortfarande läser här, trots den bristfälliga uppdateringen de senaste månaderna. När ni dessutom kommenterar tycker jag om er extra mycket.
Ni är fina ni!
Vouge January
När vi ändå är inne på fina julklappar vill jag visa er en till som jag blev väldigt glad över. Jag fick den av min kusin Ulrika, och det är en kalender med gamla bilder som har varit med i Vouge.
Varje vecka är det en ny bild, och det bästa är att de veckor som redan varit kan användas som vykort!
Här är bilderna för januari månad:
