Tenta, vemod och vackra byggnader

Nu på förmiddagen har jag skrivit min tenta i Svenskans struktur och det innebär att min Uppsalasommar börjar att lida mot sitt slut. Tur att det väntar en Åtvidabergsommar runt hörnet. I början tyckte jag att det kändes konstigt att vara i Uppsala på sommaren, främst eftersom att gatorna är så tomma och jag saknar många av de rutiner som driver mina veckor framåt under terminerna (tisdagsrep med kören, körlunch på onsdagar, fredagslunch med personer som råkar sjunga i kören... Eh). Nu känns det faktiskt lite vemodigt att jag snart ska åka härifrån, jag har liksom vant mig vid att driva runt på dagarna och se på sport/dricka öl/umgås i allmänhet på kvällarna.
Men visst ska det bli skönt att få komma hem, vara vid kusten och bada i Östersjön, äta mammas mat och kunna umgås med min familj utan tidspress. Jag hoppas, hoppas, hoppas att jag ska kunna umgås med mina finaste också. Anna och jag är de enda utav oss som är i Åtvidaberg i sommar, men vi kommer gå om varandra ganska mycket.
Igår pluggade jag grammatik med Lotta hela dagen tills det nästan bubblade predikat, prepositionsfraser och pluskvamperfekt ur öronen på oss. Då tog jag Margit och cyklade bort till Seminarieparken där det var fyra herrar som spelade fotboll. Så satt jag där en stund på pakethållaren och njöt av kvällssolen och de långa skuggorna, skrattade högt åt innovativa målförsök och hade den här vackra byggnaden bakom ryggen.
Seminariet, Uppsala
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0