Kylan och värmen
Ute är det så kallt att det gör ont att andas när jag går uppför slottsbacken, låren blir röda av kyla trots trippla lager strumpbyxor och min andedräkt fryser till is i håret när jag går hem om kvällarna. Jag är oändligt glad för ullsulorna i mina kängor och farmors fårskinnsvantar på händerna.
Även om det är kallt ute känner jag just nu en sådan värme inombords att snön borde smälta runt mig när jag går. Det är en lättnadens värme. Det strulade till sig ordentligt med att få de uppgifter godkända som jag behövde för att få börja min examenstermin och trots ihärdigt mailande till institutionen så verkade det vara helt kört för mig att få börja ändå. Jag hade hunnit ge upp och ställa in mig på att inte få skriva examensuppsatsen med Emelie som planerat, utan istället skriva den ensam i höst. Jag hade till och med hunnit söka andra kurser att gå den här terminen.
Men! I tisdags ringde telefonen och kursadministratören meddelade att mina resultat kommit in. Var det fortfarande aktuellt för mig att börja på kursen? Eh, ja!
Den känslan alltså, när över en månads spänningar bara släpper på en sekund.
De senaste dagarna har jag skrattat så mycket att jag blivit trött i magmusklerna, och det känns så otroligt bra.
Några bilder på glädjeyran har jag inte, men utomhuskylan har jag åtminstone dokumenterat.
Min nyårsafton i bilder
Jag tänker att jag ska bjuda er på några ickerörliga bilder också!
Precis som förra året var det herrarna som planerade och lagade maten medan damerna ansvarade för inköp av dryck och att komma dit i tid.
Bordsdukningen gick i turkos med en välgörenhetsnalle som höll varje placeringskort.
Björn och Lena
Nallarna inbjöd till spontanlekar och installationer. Linnea vek in sin i någon form av blomma.
Till förrätt fick vi skogschampinjoner med parmesanost. Rätt nummer två var rödbetssoppa med fetaostkräm.
Kajsa och Tobias.
Förutom att laga maten skötte herrarna även allt med avdukning och servering. Vi behövde alltså bara sitta kvar, trivas och känna oss aningen dumma för att vi inte hjälpte till.
Anna.
Lena.
Det skålades en del. Här en skål mellan Hanna och Björn.
Anna och Marcus.
Tredje rätten var citronsorbet och sedan tog vi en praktisk timme (!) inför huvudrätten eftersom köttet och morotsbiffarna skulle grillas.
Hanna.
Här är det full dessertförberedelsefart i köket!
När klockan närmade sig midnatt tog vi med oss bubbel och gick ut till Fyrisåns kant.
Johan och Gustav.
Lena, Jakop och Jonas.
Björn övertalades att ikläda sig en päls och uppflugen på en bänk deklamera Nyårsklockan för oss.
Det var fyrverkerier överallt.
Och så kramades, pussades och skålades det i någon slags euforivåg.
En och annan svävande lykta seglade förbi också och bildade långa streck på bilderna.
Vi inledde därefter det nya året med att gå tillbaka in och fortsätta umgås.
Hanna och jag försökte ta artsy bilder. Det gick sådär.
En sådan himla bra nyårsafton!
En nyårsaftonsfilm!
Hej raringar!
Jag firade in det nya året i Uppsala precis som vid förra årsskiftet.
Det var hur fint som helst; glad stämning, många skratt och härliga människor. Det känns som att vi har skapat en alldeles förträffligt bra tradition.
Om ni vill uppleva lite av min nyårskväll kan ni titta på den här videon.
