Årets körresa

För en vecka sedan åkte vi iväg på den årliga körresan.
I år bar det av till våra rötter, den västgötska slätten såklart!
Efter att Emelie (som inte kunde följa med) sett bilderna sa hon "Åh, det ser ut som en rullande övningshelg", och det stämmer väldigt bra. Så galet mysigt, härligt, roligt, fint.
Det har sovits på bygdegårdar, njutits på en bastuflotte, inspekterats diverse sevärdheter, sjungits på Vilhelmsro gårdscafé i Falköping och lyssnats galet mycket och engagerat till CD:n Svenska sommarhits.
Ungefär hur det var kan ni se på filmen ovan.
Det kommer bilder också, kanske imorgon!
 

Vårbalen

Igår var det så äntligen dags för vårbal!
Damerna inledde med champagnefrukost hos Emelie på förmiddagen, vilket var väldigt trevligt.
Efter det skyndade jag hem och gjorde mig i ordning för att agera marskalk vid Allmänna sångens jubileumskonsert i Universitetshuset. Jag fick flankera en dörr, dela ut programblad och kontrollera biljetter. Under konserten satt jag sedan och kontrollerade att ingen gick in eller ut under sångerna, vilket gjorde att jag även kunde lyssna till hela konserten. Det var väldigt fint och pampigt!
Eftersom konserten tog slut en hel timme senare än planerat fick jag sedan springa till VG för att stå där och hälsa gästerna välkomna. När sittningen sedan började inledde kören emd att sjunga Hymn till Västergötland tillsammans med gästerna, för att sedan sjunga några sånger till.
Jag gjorde sedan ett snabbt balklänningsbyte hemma hos Lena och hann till Hotell Hörnan precis lagom till att körens egen sittning skulle börja där (och då äntligen kunde jag slappna av och bara njuta).
 
Här är Johanna.
Vårbal
Sonia.
Vårbal
 
Johan gjorde ett tillfälligt återtåg och var återigen med oss, om så bara för en kväll.
Vårbal
 
Lena (i sin mammas brudklänning!)
Vårbal
 
Björn, Emelie (som till på köpet fyllde år) och Johan.
Vårbal
 
Johanna, Johan, Anna och Marcus.
Vårbal
 
Mitt emot mig hade jag Louise, i 1920-talsklänning!
Vårbal
 
Lotta.
Vårbal
 
Caroline och Louise toastade med blomstertema.
Vårbal
 
Och så sjöng vi en himla massa, såklart!
Här är avslutningen på Lilla kossan Elsa.
Vårbal
 
Det var tal och uppträdanden till höger och vänster!
Tobias läste upp krönikan över året som gått.
Vårbal
 
Johanna och Erik.
Vårbal
 
Lars.
Vårbal
 
Till bordet hade jag ingen mindre än självaste herr Sidenvall!
Vårbal
 
Sonia, Magdalena och Benjamin.
Vårbal
 
Nya Lars.
Vårbal
 
Plötsligt blev det ett himla ringande i mobiltelefoner och alla herrar försvann ut.
Här är Jenny.
Vårbal
 
Alltså, Lena i bakgrunden på den här bilden! ÅH!
Vårbal
 
Anna och Magda.
Vårbal
 
Isabel.
Vårbal
 
Lena, Hanna och Emelie.
Vårbal
 
Jag.
Vårbal
 
Så kom herrarna in igen! Fler serenader, hurra!
Vårbal
 
Sedan blev det ännu mer sång! Här sjungs Smedsvisan.
Vårbal
 
Och slutligen O gamla klang! 
Här är Jacob och Kajsa.
Vårbal
 
Jag hade bara kaffe kvar att skåla med.
Vårbal
 
Caroline.
Vårbal
 
Jag älskar syskonen Johanssons synkronisering i bakgrunden på denna bild!
Vårbal
 
Så var det dags att gå tillbaka till VG för att gå på släppet.
Vid Fyrisån blev jag dock hejdad och uppmanad att sätta mig ned under en kastanj.
Vårbal
 
Och så fick jag en till serenad!
Det är tradition att den som är nyvald ordförande för kören får just en egen serenad vid vårbalen.
(Har jag glömt att berätta att jag blivit vald till ordförande förresten? Det har jag blivit! Så. Himla. Pepp!)
Vårbal
 
Åh, alltså!
Vårbal
 
Vårbal
 
Vårbal
 
Vårbal
 
Det var Till Österland som sjöngs. Vid strofen "Jag där vill bygga en hydda" provades det nya greppet att bilda en mänsklig hydda runt mig. 
Oväntat, men väldigt tryggt!
Vårbal
 
Vårbal
 
Vårbal
 
Så gick vi till slut till VG, umgicks ännu mer, dansade styrdans och hade det väldigt bra.
Vårbal, alltså. Det är något magiskt med det.

Serenadkvällen

I fredags var det kvällen innan vårbalen, vilket innebär att herrar i frack vandrar på Uppsalas gator och sjunger serenader för lyckliga damer.
Västgöra nationskörs damer hade traditionsenligt samlats hemma hos Johanna för rep, knytkalas, umgänge och pepp.
 
Anna och Caroline
Serenadkväll
 
Sonia
Serenadkväll
 
Sigrid, Jenny och Johanna
Serenadkväll
 
Louise
Serenadkväll
 
Hanna
Serenadkväll
 
Anna berättade sin smått legendariska historia om när hon jobbade med att köra ut pizza i Norge.
Serenadkväll
 
Den gick hem kan man säga, vi skrattade så vi fick ont i magen!
Serenadkväll
 
Serenadkväll
 
Sedan fortsatte vi balkonghänget med att sjunga som om vi vore surikater...
Serenadkväll
 
Serenadkväll
 
Högst oklart, men väldigt roligt!
Serenadkväll
 
Till slut hörde vi äntligen ljuva toner i fjärran och kunde gömma oss allihop bakom balkongens staket.
Ett tjugotal personer hukandes på en balkong ger trängsel och fnissig stämning. Det är verkligen en alldeles speciell känsla.
När jag reste mig för att fira ner korgen med punsch och bubbel möttes jag av knäböjande och fanhälsning.
Serenadkväll
Åh, vad jag tycker om serenadkvällar!
 
Sedan kom herrarna upp för varm choklad och fortsatt mingel. Som alltid en fantatsikt trevlig kväll!
Serenadkväll

Sådant som man kan göra en torsdagskväll

Nästa helg är vårens övningshelg med kören.
Hanna är med i klubbverket som alltså arrangerar hela helgen, och hon ville ha hjälp att spela in en peppvideo som vi kunde sprida till resterande korister.
Såhär blev resultatet:
 
Och såhär såg det ut innan vi riktigt lyckades få till det:

Serenadnatten

I fredags var det kvällen innan balen och således dags för serenadsjungning! På hösten sjunger damerna för herrarna vilket vi som vanligt hade repat inför under största möjliga sekretess.
Vi började med att sjunga upp, äta mat och sista minuten-repa lite hemma hos Linnea och Jakop.
Serenadnatt hösten 2012
 
Serenadnatt hösten 2012
 
Eftersom herrarna befann sig bara på andra sidan ån hemma hos Marcus och Anna fick vi gå en ordentlig omväg för att hinna hitta lämpliga serenadoffer på vägen.
Vi gick vägen förbi VG...
Serenadnatt hösten 2012
 
... där vi sjöng för en andre kurator som råkade jobba sent.
Serenadnatt hösten 2012
 
Dessutom hittade vi en hel del främlingar längs vägen som vi spontansjöng för och det var (nästan alltid) så himla fint att se deras reaktioner! De allra flesta blev väldigt glada och smickrade och tackade oss varmt efteråt.
Serenadnatt hösten 2012
 
Till sist kom vi fram till våra egna herrar där vi sjöng nedanför balkongen innan vi blev bjudna på punsch, bullar, varm choklad och härligt umgänge.

Övningshelgen

Förra helgen (ja, för en hel vecka sedan alltså. Skandal!) var det övningshelg med kören och det blev precis så lyckat och roligt som jag hade hoppats på!
Jag hade kameran med mig men lyckades tappa bort den tillfälligt under lördagskvällen vilket gjorde att jag missade att dokumentera de magnifika spexinsatserna.
Några andra stunder lyckades ändå fastna på bild, det såg ut lite såhär:
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg
 
Övningshelg

Damsupé

Igår var det damsupé på VG och vi var ett härligt gäng på åtta tjejer från kören som deltog.
Temat var Västergötland (passande nog), och på stationerna innan middagen fick vi bland annat skjuta älg/smålänning (man fick välja lite).
Damsupé
 
På en station skulle vi imponera på Bert Karlsson och på en annan locka till oss kossan Elsa.
Damsupé
 
Isabel.
Damsupé
 
Elisabeth och Anna.
Damsupé
 
Isabel och Anna (en till).
Damsupé
 
Så blev det dags för middag!
Johanna.
Damsupé
 
Jag.
Damsupé
 
Kajsa.
Damsupé
 
Emelie och Johanna.
Damsupé
 
 
Damsupé
 
Under middagen blev vi underhållna av diverse herrar.
Jakop sjöng och spelade.
Damsupé
 
Linnea gillade.
Damsupé
 
Elisabeth också.
Damsupé
 
Våran grupp vann två av de fyra stationer vi deltog i! Här hämtar Emelie den blodiga smålandströjan från skjutstaionen.
Damsupé
 
Himlans fin kväll!
Damsupé

Reccemottagningen

Igår var det dags för Reccemottagning på Västgöta nation!
Då får de som är nyinskrivna på nationen (recentiorer, därav recce) en rundvandring på nationen för att bli presenterade för alla de aktiviteter som ryms under dess tak.
Linnea, Jesper, Jakop och jag satt på körens station i Tornrummet. Där fick reccarna spela spelet Oogachakka! Det gick till så att någon av oss sjöng början av en strof eller mening ur en sång och sedan skulle reccarna fortsätta tillsammans, och hinna med så många låtar som möjligt på fem minuter. Dessutom kunde de få massor av extrapoäng för inlevelse och kreativitet. Vi hade grupper som bildade mänskliga pyramider, gjorde spontana danser, gav oss mutor och ställde sig i formation av ett lejon. Mycket underhållande!
Efter rundvandringen gick reccarna och de flesta stationsledarna till stora salen för att ha sexa (en enklare sittning). Linnea och jag sprang dock iväg genom Kulturnattsvimlet till Rififi för att köpa oss varsin pasta som vi åt i Referensen på VGs övervåning. Samtidigt började resten av kören droppa in för att sjunga upp och sedan framträda i Stora salen.
Efter genomförd sjungning återvände kören till Referensen där vi spelade mera Oogachakka, dock en liten hetsigare version. Det såg ut ungefär såhär:
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
Reccemottagning
 
När sittningen till slut var över blev det yvig dans i Stora salen och sedan en mycket peppig och rolig efterfest, dock utan att det dokumenterades.

Sommarkör

Såhär på sommaren är det lätt att sakna kören och den regelbundna socialisering det innebär att sjunga tillsammans varje tisdag. I fredags var det därför dags för substitutet sommarkör! På sommarkörerna sjungs det inte så mycket, men umgås desto mer. Den här gången gick vi till vår kära Västgöta nation för att dricka valfri dryck, äta och tycka om varandra.
Jag var peppig och fnissig.
Sommarkör
 
Sommarkör
 
Johanna var en av de härliga korister som kommit dit!
Sommarkör
 
Marcus...
Sommarkör
 
... och Anna var två andra!
Sommarkör
 
På VG får man sin rödbetsburgare med hembakat bröd och rutig duk.
Sommarkör
 
Efter en stund började det mörkna och belysningen tändes.
Sommarkör
 
Sommarkör
 
Det spelades Rumble lite kors och tvärs i sällskapet...
Sommarkör
 
... och diskussioner, spekulationer och analyser genomfördes om både högt och lågt.
Sommarkör
 
Fin kväll!
Sommarkör

Tallinn

Nu är vi åter i Sverige efter en så väldigt bra resa till Estland!
Vi har varit på mandolinkonsert, hängt i parker, spelat beach volleyboll på en strand, sjungit, druckit öl, dansat stort och galet, ätit på kedjan Hesburger fyra gånger, varit på museum, packat in oss väldigt många i förhållandevis små rum och skrattat massor.
Allt detta hände, dock utan att dokumenteras med min kamera. Istället kan ni här se bilder från när några av oss gick på äventyr i gamla stan den första dagen!

Vårbalen

Igår var det så äntligen dags för vårbal!
Det var fi na människor...
...en hel del spexande och talhållande...
...serenadsång...
...massor av sång i allmänhet...
...fint bordssällskap...
...och fantastisk stämning.
Dessutom var det  en sjungning som gick hur bra som helst, tre fördrinkar, god mat, skratt, prat, så mycket styrdans att jag fick blåsor på tårna, pepp, gemenskap, och massor av kärlek.
Och så var jag där, även om jag inte fastnade på en enda bild i min kamera. Som vanligt lovar jag att länka till vår körfotografs bilder när de kommer.

Serenadkvällen

Det här med att dagen innan balen är hår- och sminkkväll, det är ju bara bluff och båg. Det är serenadkväll som gäller såklart, men varje gång föregås det av ett väldigt hemlighetsmakeri.
På våren är det damernas tur att bli sjungna för, så vi samlades snällt hemma hos Johanna som är den enda med lämplig balkong.
Där sjöng, åt och pratade vi...
... ända tills vi strax före midnatt änteligen hörde Dåne liksom åskan bröder utifrån gatan, fick tränga ihop oss på balkongen och njuta av både fin sång och denna vackra utsikt.
Sedan blev de något frusna herrarna bjudna på punch, varm choklad och umgänge tillsammans med damerna, men då hade jag så trevligt att kameran glömdes bort.

Övningshelgen

Jag är så otroligt trött, men samtidigt så otroligt nöjd. Övningshelgen med kören är verkligen en utav terminens absoluta höjdpunkter, och även denna gång blev det väldigt lyckat.
Vi har fixargruppsfixat...
...lekt lekar...
...haft trötta morgnar...
...spontandansat...
...klätt ut Viktor till en framtidsversion av mannen från Hajk...
...sett på spex...
...och spexat själva.
Lyssnat till serenader...
... men mest sjungit, sjungit och sjungit.
Åh, fina stunder! Fina människor.

Lussegasquekvällen, natten och morgonen, den långa versionen

I lördags var det alltså dags för körens julfest med efterföljande sjungning på luciagasquen på VG.
Vi i klubbverket träffades hemma hos Johanna som var värdinnan för kvällen och fixade i ordning en stund innan de andra dök upp. När så gästerna anlände mötte vi med glögg och hejarop och alla dukade fram sina knyt till julbordet. Så varvade vi mat, sång, skratt och spexande ända till klockan närmade sig dags att gå vidare. Då smög jag ut på balkongen, bytte om och agerade sedan tomte med mitt eget hår som skägg under hakan. Jag knackade jag på, tog säcken (som var förvillande lik ett utav mina blommiga påslakan) över axeln och knackade på dörren. Så fick alla varsin julklapp och drog sedan vidare ut i kvällen.
Efter att klubbverket stannat kvar och städat medan de andra lussade på Upplands nation skyndade vi sedan till VG där vi iklädde oss lucialinnen, knöt band i midjan, tände ljus och tågade in i stora salen där vi möttes av tindrade ögon och leende munnar. Det gick fint att sjunga och efteråt belönades vi med öl i läsesalen. Kajsa och Anna framförde en väldans fin sång till min ära och stämningen var hög. Så småningom tog sittningen slut inne i stora salen och släppet kunde börja. Precis som förra året spelade klezmerbandet Den flygande bokrullen. Jag vet inte om ni minns att jag var alldeles euforisk efter förra årets upplevelse, men det var i alla fall precis lika bra och roligt i år.
De låter ungefär såhär:
Efter att ha dansat mig alldeles svettig tillbringade jag flera timmar med att springa ut och in i huset, prata, kramas, somna i en soffa, sjunga på "my horse is amazing" och skratta ganska mycket. Slutligen sov jag hemma hos mig i en och en halv timme innan jag gick upp igen klockan 06.30 för att möta upp kören vid Djäknegatan. Ungefär här skickade jag även ett sms till Emelie där det stod "Jag och vukt löner bli litar sens, men vi ämnet! oreq". Morgonen och eftermiddagen spenderades sedan med att gå luciatåg för nationens kuratorer och inspektor, vilket gick fint det också trots den allmänna tröttheten. Sedan hem och sova i ytterligare två timmar innan vi möttes upp igen och avslutade helgen med pizza och vad som kändes som ett oändligt antal fotbollsmatcher på tv. Och mera skratt förstås.
Som ni antagligen gissat vid det här laget tog jag inga bilder, men så fort våran fotograf har laddat upp sina bilder på facebook lovar jag att länka till albumet, jag tror inte att ni kommer bli besvikna.
Åh, vilken bra helg!

Höstbalen

Igår var det så äntligen dags för höstbalen, och det blev precis så bra som jag hade hoppats!
Kören hade egen sittning i Kinnekulle, som är biblioteket på övervåningen på VG.
Här är Kajsa och Tobias
Viktor och Jessica
En fördel med att vara klubbverkare och därmed göra bordsplaceringen är att man kan välja sin bordsherre.
Och sin måste-sitta-på-kanten-eftersom-vi-inte-har-jämna-par-dam.
Isabella skötte det galant.
Hanna och Jonas vid Smedsvisan.
Det blev även en del serenadsjungning såklart!
Efter sittningen var det styrdans i stora salen, varvat med prat och skratt runt om i huset.
Framåt småtimmarna traskade vi bort till Max och fick konstiga blickar från de övriga gästerna när vi gick runt i våra högtidsdräkter.
Efter det gick jag hem och stupade i säng, så väldigt nöjd med kvällen!

Serenadkväll

Kvällen innan vår- och höstbal är mycket speciell för medlemmarna av Västgöta nationskör, för då är det nämligen serenadkväll. I våras sjöng herrarna för oss och igår var det så damernas tur att sjunga! Det är ett väldigt hemlighetsmakeri och fullt av hemliga rep inför denna afton och alla låtsas stenhårt att de inte vet vad som ska hända.
Under den traditionsenliga förevändningen att vi damer skulle ha hår- och sminkkväll och herrarna skoputsarkväll (genus i det) samlades vi således i varsin lägenhet i Uppsala. När vi hade ätit mat, sjungit upp och taggat till ordentligt drog vi sedan ut i den regniga kvällen.
Vi gjorde några stopp på vägen för att sjunga för mer eller mindre bekanta ansikten, några helt spontant på stan. Vi tog även en sväng förbi slottet där det var bal och sjöng för de som gått ut för att lufta sig.
Slutligen tog vi oss till andra sidan järnvägen och våra herrar som väntade med balkongdörren öppen. Så sjöng vi nere på gården och fick en korg nedhissad till oss med en flaska punsch i. Den skålade vi med innan vi gick upp i lägenheten och möttes av ett kramled och varm choklad.
Väldans fin kväll.

Middag med ett gäng letter

Igår började jag och mina fellow klubbverkare i Västgöta nationskör att fixa redan klockan tio på förmiddagen. Vi skulle nämligen handla och förbereda inför ankomsten av 30 letter och middagen som vi skulle ha med dessa på kvällen.
Efter mycket jobb, många skratt och lite stress var vi sedan redo klockan 19, och det blev verkligen lyckat! Eftersom jag sprang runt lite som en skållad råtta och serverade, plockade undan och hängde i köket under middagen hann jag inte ta några bilder, men någon passade tydligen på under mitt välkomsttal.
Såhär såg det ut, man kan ju faktiskt ana mitt lockiga hår och nya grå knytblusen.

Damsupé

Igår var det damsupé på Västgöta nation i Uppsala. Då blev nationens damer serverade och underhållna av nationens herrar, och sedan nästa vecka ordnas en herrmiddag när det är samma koncept fast tvärt om.
Vi var ett gäng från kören som gick för att bli uppvaktade.
Här är jag och min bordsdam Sigrid.
Emelie.
Anna (en till!)
Linnea och mycket vin.
Här sjungs Smedsvisan, en utav mina favoriter!
Efter middagen blev det dans vilket var väldigt roligt, men jag och min fortfarande halvsjuka kropp blev helt utslagna vid tvåtiden och gick hem och sov. Bra kväll!

Ett lejon, en tjur och en stork på vift

När vi åkte till Riga med kören i somras träffade vi en kväll en lettiskt kör som tog med oss på äventyr i staden. Om några veckor kommer de hit till Uppsala, och då ska vi ha en konsert tillsammans med dem och Västgöta nations manskör, Korgossarna.
Igår fotade Emelie och jag promotionbilder inför detta i ett höstigt Uppsala.
Här kommer ett smakprov!
Västergötland har ett lejon i sitt vapen, Korgossarnas symbol är en tjur och DeCoros en stork.

Kick off

Igår hade vi kick off med Västgöta nationskörs styrelse. Vi var alla ganska slitna efter att ha sjungit på reccegasque och sedan gått på släpp på ÖG dagen innan, men ändå väldigt peppade på vad som skulle ske.
Vi tog bussen ut till landet och ett föräldrahem där det fanns mängder av goda äpplen.
Och så lekte vi massor med lekar.
Sedan åt vi mat, gjorde planer, peppade varandra, gav komplimanger, skrattade och försökte ta smize-bilder.

Tidigare inlägg
RSS 2.0