Hunden och jag

Är dagmatte åt Mitzy den här veckan. Anna är i Umeå och pluggar så jag håller Bus sällskap på dagarna.
Vi har det så mysigt så. Ser på film, busar, myser och går promenader. När jag ligger i soffan sitter hon bokstavligt talat på mig.

I måndags var jag och lyssnade på Anna och hennes kompanjoner från Lunnevad. De hade konsert i Kulturhuset, och det var bra! Gud så roligt det är att ha begåvade vänner.
När Anna spelade ett pianosolo blev jag alldeles rörd och tårögd. Precis när jag sitter där som mest insjunken i min sentimentalitet hörs ett ljudligt KLICK! från en kamera precis övanför mitt huvud. Haha! Snacka om att förstöra stämningen. Men det var nog tur det, annars hade jag börjat böla där mitt bland alla människor.

Efter konserten gick vi hem till familjen Ericsson och åt utsökt middag a la Ingemar. Gott!
Det var roligt att få träffa de från Lunnevad också. Får ju höra en del om dem från Anna så man blir ju nyfiken på hur de är live. Verkar vara bra människor :)

Just nu är jag så sugen på att börja plugga. Behöver få något att göra, flytta iväg, träffa nya människor, skapa ett nytt sätt att vara.
Det är ju så att man är på olika sätt med olika människor. I alla fall jag. Jag tror inte att en viss sida av en själv är den "rätta". Det är nog så att alla de här bitarna av en själv fungerar som ett pussel, bara tillsammans bildas en enhetlig bild. Jag skulle behöva en ny pusselbit nu.
Jag trivs verkligen med den person jag är tillsammans med de som jag umgås med just nu. Aldrig förut har jag känt mig så komplett, så oförställd. Men ändå vill jag ha en bit till, förhoppningsvis liknar den det jag redan har.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0