Saker som jag blir glad av:
- Att se på That 70's Show hemma hos familjen Samuelsson
- Doften av nybakat bröd när jag öppnar ytterdörren
- Att färga håret och få den perfekta, kastanjebruna nyansen
- Att det är ofantligt tjocka lager frost på träden
- Att umgås med någon som man känner så bra att det räcker att titta på varandra när det händer något roligt
- Snälla, spontana komplimanger
- När himlen blir rosa vid solnedgången
- Kramar
- Choklad
- Alla känslor av gemenskap, spontanitet eller mänsklig värme

Saker som jag aboslut inte blir glad av:
- När jag gör entré på ett släktkalas och det första som händer är att någon reser sig upp och utropar: "Elin! Gud vad lång du är, jag tror att du har växt ännu mer sen senast! Är du längre än din pappa?"

(Och om någon undrar: Nej, jag har inte vuxit en centimeter sedan jag var 16 år. Och nej, jag är inte längre än pappa. Faktum är att jag, med mina 181 centimeter, är näst kortast i min familj. Det ni!)

Sådär, nu vet ni det.