Satan i gatan

På vägen till Slaget om Vättern stod jag upp och cyklade i en uppförsbacke. Plötsligt hoppade kedjan av och jag for handlöst ner i asfalten och vidare ut i diket. Som tur var cyklade jag med Viktor, så han kunde fixa rätt på kedjan och se till så jag var vid medvetande.
Till följd av detta genomförde jag mitt första köruppträdande någonsin i dessa strumpbyxor...
Men ta det lugnt nu mamma! Jag är hel, förutom några skrapsår och blåmärken!
För att varva ner er lite efter denna dramatiska historia kan jag bjuda på en bild på Fyrisån och min favoritbro!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0