Mina finaste
Jag har förstått att det råder viss förvirring kring vem som är vem av mina kompisar hemifrån. Jag har kallat Anna, Karin, Maria och Sabina för "mina finaste" ända sedan jag startade den här bloggen, och det hänger i ännu. Det är ju det de är.
Maria och jag var kompisar under låg- och mellanstadiet, hamnade i olika klasser i högstadiet men återförenades på gymnasiet när vi återigen hamnade i samma klass. Maria är spontan och kan komma med galna idéer och upptåg. Hon har en humor som ibland kan upplevas som sarkastisk, men är innerst inne väldigt snäll. Vi skrattar åt exakt samma bisarra situationer. Maria är en udda blandning av självsäkerhet och sårbarhet, något som gör henne spännande och oförutsägbar.
Maria lystrar även till Mia, Maja, Majsan, Majken, Mary Poppins och Ko-Mia.
Anna och jag är väldigt lika på många sätt. Vi tänker på samma sätt och delar många värderingar och åsikter. Anna är väldigt klok och bra att prata med, tillsammans kommer vi alltid fram till lösningar på alla problem. Anna är fantastiskt rolig och när hon berättar om personer man inte känner har hon en kuslig förmåga att plocka ut deras speciella karaktärsdrag och beskriva på pricken likt. När det kommer till att öva piano är Anna otroligt diciplinerad och målmedveten, hon övar många timmar varje dag, men i andra sammanhang kan hon vara fruktansvärt disträ och glömmer lätt bort saker. Anna har en förmåga att få andra människor att passa upp på henne utan att de inser det själva, något som kan leda till väldigt komiska situationer.
Karin är våran tant. Hon stickar strumpor till dem hon tycker om, bakar småkakor, använder öronproppar om man så är på en klassisk pianokonsert och har pelargoner i fönstret. Jag vet nog inget som har ett lika stort hjärta som Karin. Hon kan bestämma sig väldigt tidigt för att hon tycker om någon och sedan hålla fast vid det på ett sätt som jag inte upplevt någon annan göra. Karin fnittrar på ett sätt som är svårt att motstå, och hon har små underliga egenheter för sig.
Sabina är bland de snällaste jag vet, men hon har samtidigt en väldig pondus och låter ingen trampa på henne. Hon har en jättefin kontakt med sin familj ock åker till Stockholm varje söndag för att äta middag med sina syskon. Sabina är tjejen som kan använda uttryck som "jägarns" och "fy faderullan" på fullaste allvar utan att det låter löjligt. Hon är otroligt godhjärtat och bryr sig verkligen om sina medmänniskor. Sabina har ett väldigt smittande skratt som låter lite som hääähäääähääää.
Tentaångest
Jag har tenta idag, därav den tidiga timmen. Jag känner mig ganska väl förberedd, tror jag har koll på det som jag behöver ha koll på. Ändå har jag grymmaste tentaångesten.
Varför då, kan man undra?
Jo, för jag vet inte om jag kommer få skriva tentan. Vi har nämligen anonyma tentor, vilket innebär att man får en kod när man anmäler sig. Denna kod är knuten till ens namn, och den skriver man sedan på sina papper. Denna kod glömde jag även anteckna när jag fick den. Denna kod ligger nu på en internetsida som bestämde sig för att sluta fungera igår eftermiddag.
Jaha, nähä, jaha!
Här kan ni i alla fall få två bilder från det traditionsenliga tentaplugget med Viktor. Det blir alltid mer kaffe än plugg, men varför ändra ett vinnande koncept?
Vet ni vad som händer efter tentan då? Jo, då åker jag hem!
Hem till mitt älskade Åtvidaberg och mina finaste! ÅH!
Angående läraryrkets låga status
När jag berättar för gamla bekanta vad jag sysslar med nu för tiden har jag noterat ett återkommande mönster. När jag berättar att jag pluggar i Uppsala reagerar de flesta positivt. Välkänt universitet med gamla anor, stad lagom långt hemifrån och känd för sitt utomordentliga studentliv. Hög status. Sedan frågar de vad jag pluggar till. När jag säger att jag ska bli lärare märker jag genast att jag sjunker i aktning. Lärare, är inte det för de som inte vet riktigt vad de vill bli? De som inte kommer in på något annat? Those who can't do, teach?
Så kommer den oundvikliga följdfrågan, vilken sorts lärare jag ska bli. Här kan jag märka en viss förväntan, ett hoppets ljus har tänts i deras ögon. Skulle jag nu säga typ gymnasielärare i samhällskunskap och historia så skulle jag vara räddad. Men så släpper jag bomben; låg- och mellanstadielärare (fast så får man inte säga längre, lärare i tidiga skolår heter det). Jag är körd. Jag är nu ungefär lika viktigt som lera. Eller hundbajs.
Ännu värre, jag är mattan som man torkar av hundbajset under skon på.
Varför?!
Som lärare kommer jag utbilda morgondagens läkare, chefer och ministrar.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lågstadielärare lägger jag grunden för det fortsatta lärandet och ger eleverna verktyg för att hantera kunskap längre fram i utbildningen.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lärare är jag ansvarig för att förmedla en värdegrund som bygger på solidaritet, förståelse, jämställdhet och allas lika värde.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lärare är jag ansvarig för att välja läromedel, att se och möta varje elev, att förhindra mobbning, att upptäcka och fånga upp de elever som behöver extra stöd och erbjuda dem detta och att se till att varje elev kan utvecklas så långt om möjligt utifrån sina egna förutsättningar.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lärare kan jag vara den vuxne som DITT barn eller framtida barn spenderar flest vakna timmar med under flera år.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lärare kan jag motivera och uppmuntra mina elever för att höja deras självförtroende i alla ämnen.
Hur kan inte det vara viktigt?
Som lärare kan jag hjälpa till att avlasta för de elever som har en otrygg hemmiljö, jag kan bli den pålitlige vuxne i deras vardag.
Hur kan inte det vara viktigt?
Ponera att jag kommer ha 25 elever i varje klass och att jag har varje klass i tre år. Under tolv år hinner jag då ha 100 elever. Elever som jag träffar så gott som varje dag, under flera år. Försök förstå den påverkan jag hinner ha på mina elever under den tiden, så många liv jag kommer att ha influerat.
Hur. Kan. Inte. Det. Vara. Viktigt?
Personlighet
Härom dagen hade jag tråkigt och gjorde ett personlighetstest.
Haha, det är lite kusligt när något stämmer in sådär.
Lärargasque
Igår kväll var jag på lärargasque på Göteborgs nation. En gasque är som en fin middag, vanligtvis med klädkod kavaj. Man äter, pratar, sjunger, skålar, spexar och lyssnar till tal.
Jag hängde med Jessica hela kvällen, men också med massa andra fina människor!
Efter middagen var den dans, dans, dans som gällde. Här är fina Tina som virvlar förbi.
När Jessica och jag hade fått alltför ont i våra fötter tog vi sista bussen hem till Flogsta och drack te och åt mackor hemma hos Jessica. Då är det ganska praktiskt att bo två hus ifrån varandra!
Vi såg på tv också. Det kan jag säga er, att det är inte direkt några kvalitetsfilmer som visas klockan tre på morgonen...
Men vi hade himla trevligt ändå. Mycket bra kväll!
500 days of summer
Den här är fin. Fin, fin, fin.
Jag tycker om den för att den skiljer sig så markant från alla andra romantiska filmer. Jag tycker om att historien är skildrad så försiktigt och försynt.
Dessutom är jag svag för filmer med berättarröster.
Födelsedagsfika
Igår fyllde Viktor år, så det blev födelsedagsfika på kvällen.
Efter tårta, äppelpaj, fransk chokladtårta, glasstårta, bullar och fyra koppar kaffe fick jag en enorm kombinerad socker- och koffeinkick. Detta gjorde att jag var hyperspeedad i en timme och sedan föll ihop i någon slags hög.
Här är jag och Line när det hela har lagt sig.
Födelsedagsbarnet skär tårta
Fina Anna (allvarligt, det börjar bli lite jobbigt med alla Annor nu, vad ska jag kalla den här?)
Resterande bilder blev så suddiga att det inte går att urskilja vilka de föreställer, men ni får tänka er hur trevligt de såg ut att ha!
Himlans fin kväll!
Ledig onsdag
Det är så skönt att ha lediga dagar mitt i veckan. När jag var liten var min mamma ledig varje onsdag, så då var jag hemma från dagis. Åh, vad jag tyckte det var mysigt! När jag skulle börja i förskoleklass kommer jag ihåg att jag frågade mamma hur det då skulle bli med våra lediga onsdagar, haha!
Idag har jag onsdagsledigt igen! Jag har hunnit tvätta och hänga tvätten på tork, om en stund ska jag till skolan för att kopiera papper och sedan möta upp Anna för en liten shoppingtur. Ikväll är jag bjuden på födelsedagsfika här i Flogsta. Åh, det känns som att det här kommer bli en bra dag!
Ta hand om er älsklingar!
Skulle jag ta en åh-vad-jag-är-duktig-som-har-tvättat-bild, men lyckades gäspa precis när kortet togs...
Angående valet
Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, mer än att jag håller med Mona Sahlin som sa att vi alla är förlorare i det här valet.
Framtiden känns just nu väldigt, väldigt oviss. När jag börjar arbeta som lärare om några år, så kommer jag styras av en läroplan som tagits fram av en riksdag där ett främligsfientligt parti ingår. Det gör mig rädd.
Om ni vill läsa kloka tankar om valresultatet igår rekommenderar jag det här inlägget av HanaPee. För övrigt är hon en av mina favoritbloggare just nu. Hon skriver otroligt roligt, men verkar samtidigt vara så väldigt förståndig.
Röstad och klar
Nu har jag och Sabina varit och röstat. Jag velade lite mellan två partier så gjorde en kompromiss, och det känns bra.
Pallra er iväg och rösta nu, ni också, om ni inte redan har gjort det!
That's right!
Elin wants YOU to gå och rösta!
The curve revealer
Jag har en tendens att döpa de klänningar jag tycker om. Jag har Folkdansklänningen, Prärieklänningen, Midsommarklänningen och The killer dress.
Idag fick min klänningsfamilj tillökning!
Var vänliga och välkomna TCR, eller The curve revealer!
Den ska jag ha på mig på lärargasquen nästa helg, och jag kommer hoppas hela kvällen att jag i alla fall ser ut litegrann som Joan Holloway i Mad men.
Storkenfika
Idag har jag fikat på Storken med fina Härabära.
När jag är på Storken brukar jag alltid äta deras fantastiskt goda citronpaj, men idag provade jag en morotskaka istället, den var också god. Hära tog citronpajen i alla fall, så jag fick smaka lite.
Hära hade tidigare fått en ros av Socialdemokraterna. Visserligen var den fin, men vi kunde inte riktigt ta med den eftersom vi skulle gå i affärer efteråt. Så vi gjorde såhär och lämnade kvar den på bordet.
Fuldans
Att fuldansa kan vara bland det roligaste som finns.
Idag fick jag den här länken av Viktor, ni måste titta på den!
Trendsetter
I senaste nummret av Elle hittade jag en mycket självförtroendehöjande artikel som hyllar luggens storhet. Den går i princip ut på att de som har lugg är coola. Minsann!
Dessutom kallas mjuka luggar som når precis nedanför ögonbrynen för "mancathers"! Jag bara inväntar anstormningen av män!
Homesick
Jag tycker inte riktigt att det svenska ordet hemlängtan kan beskriva hur jag mår ibland. Som om det kryper i hela min kropp och jag bara vill kasta på mig ett par skor och springa längs med riksväg 55 som går förbi utanför mitt hus och inte stanna förrän jag når Östergötland.
Som en klump i magen som drar i mig och vill få mig att göra något, boka en biljett hem med en gång, leta upp mina finaste och bara lägga mig i en stor kramhög med dem.
Som om jag är lite, lite illamående.
Nej, ibland är inte hemlängtan tillräckligt, men det engelska ordet homesick fångar precis hur jag mår. Just nu längtar jag mig sjuk efter alla där hemma.
Bradag
Ibland kan tillräckligt många fina småstunder klumpa ihop sig och bilda en megakänsla av braighet. Så har jag haft det idag.
Först ett väldigt givande och lättsamt responssamtal i studiegruppen och matprat i en timme. Sedan en helt okej, om än något seg, föreläsning följt av sminkutprovning tillsammans med Anna, som även Sabina anslöt till. Därefter urtrevlig fika på Storken med dessa två.
Och som grädde på moset; te och glass hos Hära på hemvägen.
Åh, vilken bra dag!
(Försöker visa upp min nya foundation från FACE. Syns den inte? Bra, det är det som är meningen)
Om att övervinna rädslor
Jag är rädd för onödigt många saker. Jag är rädd för spindlar och höjder, för konflikter och höga ljud, för döden och för att göra någon besviken. Dessutom är jag rädd för att sjunga.
Det låter ganska löjligt, jag vet, men det är något som sitter djupt rotat i mig. Visst sjunger jag med till radion, och om alla andra sjunger hänger jag på, men så fort någon ska lyssna på mig så blir jag stum. Det är något med att sjunga som känns så väldigt personligt, för det är ett instrument som faktiskt är en del av en själv.
Men så idag, förstår ni, så blev jag medtjatad till en körrepetion på Västgöta nation. Jag var så nervös att jag trodde jag skulle svimma innan vi väl började sjunga, men sedan kändes det faktiskt bra! Roligt, till och med!
Och just känner jag mig stolt och stark, men mest glad. För det var ett steg i rätt riktning.
Draperi
Jag gissar att ni är ganska trötta på mitt badrum efter äventyret i våras, men jag vill bara visa er att det är helt klart nu. Jag har nämligen fått hem ett duschdraperi från H&M Home som tar bort den där totalbeiga känslan som infann sig efter att det nya golvet visade sig vara lika beiget som det gamla duschdraperiet.
Jag valde det mest för att det innehöll så många färger. Men också för att hon är ganska cool, den där tjejen. Jag kanske skulle bli lite mer som hon.
Ta mig tusan! Lockar!
Det regnade förut, så mitt hår var ganska blött när jag kom hem.
Jag fick för mig att prova en sak. Jag gjorde såhär...
Och en timme senare; voila!
Gud, från och med nu ska jag sova såhär varje natt!
Lugg
Jag drog luggen åt sidan och kände mig genast tre år yngre. Tänk att så lite kan göra så stor skillnad.
Nja, jag föredrar nog luggversionen av mig själv!
Nu ska jag till skolan och kopiera papper.
Ha det bra raringar!
Det här med sverigedemokraterna
Jag hade bestämt mig för att inte skriva om politik i bloggen, men jag måste få ventilera en sak. Jag kan inte för mitt liv förstå hur någon ens kan överväga att rösta på SD. Hur kan man välja att lägga sin enda röst på ett parti med den människosynen? Förstår man inte vilka värderingar de står för?
Alla människors lika värde. Är inte det något som präntas in i varje människa varje dag i livet?
Varje människa har ett inneboende värde, något som inte är beroende av ens handlingar, hudfärg, tro, föräldrar eller vem man blir kär i. Man har ett värde enbart för att man existerar. Det värdet kan inte påverkas.
En hemlös tiggare har precis samma värde som en läkare eller president. Oavsett hur mycket du har bidragit med till samhället har du fortfarande samma värde som person, i dig själv. Det värdet är något som alla har rätt till.
DU är värdefull. Men det är också alla andra.
Inception
Ikväll har jag sett Inception med Tina och Viktor. Jag har redan sett den en gång i Linköping med Maria, och jag tyckte om den väldigt mycket. Den är fantastiskt cool (stort plus för många män i kostym). Trots att jag tyckte om den redan första gången måste jag säga att den växer. Jag älskar genomtänkta detaljer, och när jag nu såg den för andra gången kunde jag lägga märke till ännu fler.
Jag tänker inte berätta vad den handlar om, för jag tror att det är en sådan film som upplevs allra bäst i stunden, som ska upptäckas medan man ser den.
Men jag måste säga att jag älskar Ellen Page. Det känns som att hon är sina karaktärer.
Bröllopsfotografen
Idag är Thomas och Veronicas bröllopsannons i Corren!
Titta vad fina de är
Suit up evening
Ibland vill man bara klä sig fint och dricka vin utan någon speciell anledning. Så det gjorde jag, Hära och Line ikväll.
Hära och jag hade tänkt ganska lika när det kom till klädvalet...
Jag försökte fånga mig själv och mitt hårspänne på bild i spegeln utan att kameran skulle synas. Det gick sådär...
Vi upptäckte att Hära är läskigt lik sin farmor när hon var ung.
Så korkade vi upp vinet.
Eftersom vi saknade korskruv tvingades vi vara kreativa och tillverka en!
Sen spelade vi spel och hade riktigt äkta tjejsnack i fler timmar. Fin kväll!
Freeedag
Nu ska jag iväg på ett seminarium som jag inte har läst till...
Bra Elin.
Här vinkar jag hysteriskt till er alla fina!
Fikaprat
Ikväll har jag varit och fikat på Linnéhörnan med Tina.
Att det kan vara så fint att prata ändå!
Hemlängtan
Det märks att jag inte är van att vara hemifrån efter sommaren. Jag längtar så mycket efter mina tjejer. Som tur är har jag den här bilden som bakgrundsbild på datorn, jag blir glad varje gång jag ser den.
Om att säga konstiga saker ibland
Jag är medveten om att jag ibland kan säga saker som är ganska konstiga. Det händer ironiskt nog oftast i situationer där jag verkligen vill framstå som smart och kvicktänkt, situationer där jag vill impa lite.
I fredags hände det igen.
Eftersom jag skulle åka hem och hälsa på över helgen hade jag med mig en stor rullväska till skolan. En av tjejerna i den nya klassen kommenterar det och frågar var jag ska resa någonstans.
Så okej, nu gäller det. Det är första gången som jag pratar med henne, gör ett bra första intryck nu Elin!
Så vad säger jag?
- Jag ska hem till mina föräldrar över helgen.
- Jaså, vad mysigt! Var bor de?
- I Åtvidaberg, nära Linköping.
- Jaså, vad ska du göra där då?
(okej, so far so good. Men nu ni, nu smäller det!)
- Jag ska hämta trosor och sånt!
Guud Elin! Vad håller du på med?! Säg något fort, rädda situationen!!
- Du vet, sånt som jag inte fick med mig när jag åkte upp efter sommaren
Jaha, så nu tror hon att jag har gått utan trosor en vecka. Bra där. Fräsch tjej.
Klädseltankar
Funderar på att eventuellt gå på gasquesläpp på lördag.
Undrar vad jag ska ha på mig i sådana fall.
Kanske prickiga strumpbyxor som jag har glömt bort att använda, och samma klänning som jag hade på bröllopet i somras.
Då kan man nämligen niga såhär fint om det skulle behövas.
Dessutom är den så bra att dansa i!
Inspiration
Åh, jag har helt missat IKEAs inspirationssida Livet hemma!
Gud så fantastiskt fina bilder, jag vill bara flytta till ett hus alternativt vindsvåning och inreda tills jag svimmar!
When you're good to Mama
Bara för att den är ruskigt snygg och gör så jag vill dansa.
Från filmen Chicago.
Och som en liten bonus får ni den här också.
Jag vet att jag har visat den förut, men den är så grym!
Nu
Känner in ny myströja, ser How I met your mother och äter hemmaplommon.
Ganska bra
Temys
Efter skolan idag gick jag på supershoppingrunda med Anna.
På hemvägen stannade jag till hos fina Hära!
Vi drack te, lyssnade på Edith Piaff och pratade om klänningar.
När vi var i Vadstena i somras såg jag massor av fina plåtburkar som jag tyckte att jag kände igen.
Det är för att Hära har likadana!
Sen åkte jag hem och beundrade mina nya kuddar från Indiska.
De har ta tre betala för två, skynda fynda!
Just chillin'
Just hangin' in my chair, yes yes
Feelin' like queen of the world, yes yes
Obey me, yes yes
New love
Jag har velat ha en fåtölj ända sedan jag flyttade till Uppsala. Saken är den att jag ibland är ganska kräsen. Eftersom jag redan visste vad jag ville ha hade jag svårt att nöja mig med något annat. Men härom dagen fick jag syn på den, och den uppfyllde alla mina önskemål!
- Öronlappsfåtölj - check!
- Stoppade armstöd - check!
- Gärna grön - check!
- Tyg som inte är alltför slitet och heller inte ser gräsligt ut - check!
För övrigt verkar jag ha fått en superklass den här terminen! Alla var väldigt avslappnade och vågade prata och säga bra saker redan första seminariet. Åh, vad bra!
Off to school
Terminens första seminarium är idag, vilket innebär att jag kommer få veta vilka ur den stora föreläsningsgruppen som kommer gå i min klass.
Oh hjälp, första intryck, första intryck, första intryck!
Nervös.
